MISKIS.BLOGG.SE

Depression, psykisk ohälsa - något som växer i vårat samhälle, som utgör ett folkhälsoproblem. Har länge tänkt på att skriva ett inlägg om just detta, men inte riktigt kommit till skott. Jag har en gång själv varit där, något som jag kanske inte pratar om till vem som helst, då det är ganska så privat för min del. Det är svårt att förklara när man inte är där, för man är så uppslukad just i nuet, men jag minns att jag i stort sett bara sov, drack kaffe och satt vid datorn i ca 1 ½ års tid. Jag missade delar av åttan på högstadiet och hela nian. Jag åt knappt och när jag väl åt så åt man fel och för mycket, vilket i slutändan resulterade i en kraftig viktuppgång. Jag var ständigt trött, utmattad även om jag inte hade ansträngt mig, nedstämd, apatisk, isolerad.

 

Vi läser just nu i skolan om Vård och omsorg vid demenssjukdom, av det så utgör psykisk ohälsa bland äldre en del av det. Det slog mig igen att faktiskt ta tag i det och skriva ett inlägg om det, medan minnet är färskt. Jag blev "friskförklarad" när jag började på IV, eftersom jag missade hela nian så hade jag bara ett betyg med mig, vilket innebar ett stort engagemang att "lära" mig så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt, eller ja visa vad jag kan i form av prov, praktiska kunskaper och inlämningar. IV var tufft, många med olika saker i bagaget och jag kände att jag bara ville därifrån så fort som möjligt. Jag började på Strömma naturbruksgymnasium, hamnade i en klass där alla hade samma intressen - djur.

 

Jag tror även att det var under början av ettan på gymnasiet eller om det var kort innan som skolan startade som jag gjorde min utredning för ADD/ADHD. Fick konstaterat diagnosen ADD, nu i efterhand känns det som att jag har en kombination av båda (ska förklara mer om det), när jag utreddes var jag ganska tillbakadragen, jag har lätt för att bli det i skolmiljön, jag trivs inte riktigt i skolan, saken är den att jag älskar att lära mig nya saker men jag har inte tålamod för att sitta och lyssna teoretiskt utan mina tankar skenar iväg och oftast får jag lägga ner mycket tid efter skoltid för att "hinna med" i undervisningen, jag är väldigt praktisk som person och tar mig gärna för nya saker att lära mig. Det handlar liksom inte om att man inte är intresserad, det spelar ingen roll hur intresserad man än är, för att behålla fokus är svårt och något som jag arbetar med dagligen.

 

I det jobbet som jag har haft sen i juni förra året, ca 1 år och 4 månader har jag fått lära mig vad tålamod är, jag arbetar med äldre människor med demenssjukdom, samt andra funktionsnedsättningar. Ett jobb där det är viktigt att ha tålamod och förståelse, en erfarenhet som jag såklart är supertacksam för. Har vuxit och lärt mig oerhört mycket, blivit erbjuden validering (som jag nu går i skolan för). Men någonstans på vägen, under sommaren har jag fått tillbaka min trötthet, min utmattning, fått högt blodtryck (går på kontroller för inställelse av medicin för ADD/ADHD) där puls och blodtryck är A och O, pga högt blodtryck så kan jag inte öka min dos och nuvarande är lite för låg.

 

Jag har återigen svårt att komma upp på morgonen (ett av de stora problemen under min depression), jag glömmer av saker, isolerar mig (absolut inte lika mycket som förr, men det är ändå ett problem), jag har varit otroligt arg och irriterad och allt grundar sig i olika orsaker. Vad det gäller jobb har det varit en oerhört tuff sommar, som van vikarie (ses som ordinarie personal) så får man mycket ansvar, samt städa upp efter andra. Jag har inget emot att ha mycket ansvar, men jag är lika mycket vikarie som en annan. Det har varit många helt nya vikarier som aldrig varit i vården innan (alla är vi nya någon gång, man har själv varit där) samt även folk som inte vill jobba egentligen, där kommer mycket av ansvaret in. Man får jobba dubbelt, vilket man tillslut inte orkar. Jag tror att någonstans där drog det igång min utmattning igen, i dagsläget har jag lyssnat på min kropps signaler och avsagt mig schema för en period framöver (känner också såklart att det blir mycket med studier på 75% samt jobb på 70%) vilket också blev en av anledningarna till beslutet som jag tagit.

 

Återigen till min diagnos, jag har de senaste 2 åren fått tillbaka min hyperaktivitet som jag hade när jag var mindre, jag är mer impulsiv, har svårt för att sitta still (tecken på hyperaktivitet), en anledning till att jag tror att jag har en kombination av både ADD och ADHD, dessa "symtom" uppkommer i min vardag, där skola ej är inkluderad (om man tittar en tid tillbaks). Det blir lite lustigt mitt i allt eftersom att jag är både utmattad och sjukt hyperaktiv och ständigt pågång, det går inte riktigt ihop hur man kan vara en kombination av just båda när det typ är varandras motsatser. Det finns så mycket mer som jag kommer att tänka på och texten blev inte riktigt det som jag hade tänkt från början utan jag hade tänkt lägga mer fokus på just psykisk ohälsa, samt samhällsaspekter kring det, men det är just det tankarna skingrar iväg, man minns och kommer ihåg. Får se om jag skriver om det lite djupare vid ett annat tillfälle.